Bolaget, som avböjt ersättningsanspråket på grund av preskription, har att utreda om patienten har drabbats av narkolepsi som i så fall ska bedömas som en serieskada anmäld det kalenderår den första anmälan om skada i serien gjordes till försäkringsgivaren.
TILLÄMPLIGT VILLKOR
§ 12 i Åtagande att utge ersättning för läkemedelsskada för år 2023 samt
§§ 9 och 19 i åtagande för år 2010.
Ärendet gällde en man, född 1974, som i en skadeanmälan den 25 oktober 2022 anmält besvär efter vaccination år 2010 med vaccinet Pandemrix (vaccin mot så kallad svininfluensa). Besvären gällde bland annat plötslig sömn och domningar. Tvist uppkom om patientens ersättningsanspråk kunde prövas i sak eller om preskription förelåg för anspråken.
PATIENTEN anmälde att han efter vaccineringen drabbats av domningar i händerna, låren och huvudet samt plötslig sömn. Han hade tänkt ansöka om ersättning från Läkemedelsförsäkringen för flera år sedan men kunde inte lagen och gjorde i stället en anmälan till Läkemedelsverket år 2019.
SVENSKA LÄKEMEDELSFÖRSÄKRINGEN avböjde ersättningsanspråket med följande motivering:
Av § 12 första stycket i villkoren för läkemedelsförsäkringen framgår att den som vill ha ersättning enligt detta åtagande ska framställa sitt ersättningsanspråk inom tio år från den tidpunkt då denne upphörde att använda läkemedel som ensamt eller i förening med annat läkemedel orsakat skadan. Ett anspråk kan prövas efter den tid som anges i första stycket endast om det finns synnerliga skäl.
Det anges inte något exakt datum för patientens vaccination, utan endast att det skedde år 2010. Efter april 2010 utfördes dock inga fler vaccinationer med Pandemrix varför vaccineringen måste ha skett senast i april 2010. Anmälan till bolaget inkom den 25 oktober 2022, det vill säga mer än 12 år efter att vaccinationen senast kan ha givits. Anmälan har därmed inkommit för sent för att prövas i sak och patientens anspråk är således preskriberade med stöd av § 12 i försäkringsvillkoren. Det föreligger inte synnerliga skäl för att frångå preskriptionsreglerna i § 12 i åtagandet.
LÄKEMEDELSSKADENÄMNDEN gjorde följande bedömning:
Patienten har i skadeanmälan daterad den 24 oktober 2022 anmält att han drabbats av biverkningar i form av plötslig sömn samt domningar i händerna, låren och huvudet efter vaccinering med Pandemrix år 2010. Svenska Läkemedelsförsäkringen AB (Bolaget) har bedömt att anmälan, som bolaget mottagit 12 år efter skadetillfället, har inkommit för sent för att prövas i sak och att preskription därför föreligger. Anmälan skulle enligt bolaget ha kommit in senast inom 10 år från vaccinationstillfället enligt aktuellt "Åtagande att utge ersättning för läkemedelsskada" som gäller för anmälda skador från och med år 2021.
Enligt § 12 i det nu gällande åtagandet att utge ersättning för läkemedelsskada ska, såsom bolaget konstaterat, den som vill ha ersättning som huvudregel anmäla detta inom tio år från den tidpunkt då denne upphörde att använda läkemedel som ensamt eller i förening med annat läkemedel orsakat skadan.
Den av patienten anmälda biverkan i form av plötslig sömn kan uppfattas som att patienten anser att han drabbats av narkolepsi, en sjukdom som drabbade framför allt unga personer efter vaccination med Pandemrix under åren 2009 och 2010. Narkolepsi till följd av vaccination med Pandemrix utgör en så kallad serieskada, det vill säga en läkemedelsskada som tillfogas flera personer till följd av samma slags skadebringande egenskap hos ett eller flera sedermera avregistrerade läkemedel med samma terapeutiska användningsområde. Vid serieskador gäller särskilda preskriptionsbestämmelser.
Av § 19 i bolagets Åtagande att utge ersättning för läkemedelsskada från år 2010 framgår att det åtagandet var tillämpligt på skador som enligt § 9 i åtagandet skulle anses anmälda efter utgången av år 2009. I § 9 föreskrevs, såvitt tillämpligt här, att samtliga skador som ingick i en serieskada betraktades som anmälda det kalenderår då den första anmälan om skada i serien gjordes till försäkringsgivaren. Som en preskriptiongräns enligt § 12 i samma åtagande gällde att skadan skulle anmälas inom tre år från det att den skadade fick kännedom om skadan eller i vart fall inom 15 år från det att han eller hon upphörde att använda läkemedel som ensamt eller i förening med annat läkemedel orsakat skadan. Gjordes anmälan inte inom angiven tid förlorades rätten till ersättning för skadan.
Det första fallet av narkolepsi anmäldes till läkemedelsförsäkringen i september 2010 (se prop. 2015/16:137 s. 17). Härav följer att patientens anmälan, om anmälan gäller narkolepsi efter vaccinering med Pandemrix, ska anses anmäld redan år 2010, det vill säga inom den tid som följer av de vid tidpunkten gällande preskriptionsbestämmelserna i bolagets åtagande. Detta förutsätter dock att det medicinska underlaget visar att patienten har drabbats av narkolepsi. För att ta ställning till frågan om preskription bör det först utredas om så är fallet.
LÄKEMEDELSSKADENÄMNDEN
DNR L2023/0098