Bolagets slutliga ställningstagande har ansetts kommit försäkringstagaren tillhanda när handlingarna skickats på ett sådant sätt att denne normalt kan ta del av dessa.
Ärendet gällde en man som hade anmält att han drabbats av narkolepsi efter vaccination med Pandemrix. Svenska Läkemedelsförsäkringen AB (försäkringsbolaget) bedömde att det inte förelåg samband mellan insjuknandet och vaccinationen och meddelade patienten detta per brev avsänt den 28 juni 2016. Brevet innehöll en besvärshänvisning. Den 13 januari 2017 kontaktade patienten försäkringsbolaget per telefon och önskade överklaga beslutet. Bolaget invände att överklagandet framställdes för sent. Den 16 januari 2017 återkom patienten till bolaget skriftligen med en begäran om prövning av ärendet i Läkemedelsskadenämnden.
Patienten anförde att hans begäran om prövning i nämnden ska anses ha kommit in i rätt tid. Bolagets beslut ankom till hans adress den 30 juni 2016, men han var då på semester och kunde inte ta del av beslutet förrän den 1 augusti 2016. Preskriptionsfristen på sex månader ska därför räknas från det att han faktiskt fick ta del av beslutet, dvs. i augusti samma år.
Läkemedelsförsäkringen ansåg att det förelåg preskription med följande motivering:
Bolaget skickade sitt slutliga ställningstagande till patienten den 28 juni 2016 och med normal postgång måste det ha kommit till patientens adress den 30 juni samma år, varför preskriptionsfristen på sex månader bör räknas från den 30 juni 2016. Patienten skulle ha återkommit med begäran om prövning i Läkemedelsskadenämnden senast sista december 2016. Sådan begäran inkom först i mitten av januari 2017. Överklagandet inkom därför för sent för att prövas.
Nämnden ansåg att det förelåg preskription:
Enligt § 13 andra stycket i försäkringsvillkoren får den som begär ersättning inte begära utlåtande från Läkemedelsskadenämnden senare än sex månader från det att han eller hon fick del av försäkringsgivarens besked med anledning av skadeanmälan och uppgift om vad han eller hon ska iaktta om beskedet inte godtas.
Det är försäkringsgivaren som har bevisbördan för att den som har begärt ersättning fått del av försäkringsgivarens besked. Beviskravet kan som regel anses uppfyllt om beskedet avsänts till försäkringstagaren under den vanliga adressen och försändelsen inte returnerats som obeställbar (jfr NJA 1997 s 734).
Svenska Läkemedelsförsäkringen AB (SLF) har den 28 juni 2016 skickat sitt beslut med bolagets slutliga ställningstagande samt besvärshänvisning och tillämpliga försäkringsvillkor till den adress patienten angett i sin skadeanmälan. Beskedet bör ha kommit fram till patientens adress någon dag därefter och i varje fall senast den 30 juni 2016. Den 13 januari 2017 kontaktade patienten bolaget och den 16 januari begärde han prövning i Läkemedelsskadenämnden. Han har uppgett att han inte tagit del av brevet förrän den 1 augusti 2016, när han kom hem från en semesterresa, och hävdat att preskription inträtt först sex månader efter detta datum.
Frågan är om det krävs att försäkringstagaren har varit på plats för att anses ha tagit del av det besked försäkringsgivaren sänt till försäkringstagarens adress. Som nämnden tolkar det nyssnämnda rättsfallet är detta inte en förutsättning för att beviskravet ska vara uppfyllt. Det är tillräckligt att handlingarna kommit försäkringstagaren tillhanda på ett sådant sätt att denne normalt kan ta del av dessa. Enligt nämndens bedömning bör även § 13 andra stycket i försäkringsvillkoren tolkas på detta sätt. Det förhållandet att patienten vid den aktuella tidpunkten var bortrest leder inte till någon annan bedömning. Patienten får alltså anses ha tagit del av beskedet senast den 30 juni 2016. Därmed har patienten inkommit för sent med sin begäran om Läkemedelsskadenämndens prövning.
LÄKEMEDELSSKADENÄMNDEN
DNR L2017/0074