Patienten behandlades på grund av Hepatit C med interferon. Behandlingen orsakade lungförändringar. På grund av den antibiotikabehandling som då sattes in drabbades patienten av hälsenerupturer. Såväl lungförändringarna som hälsenerupturerna har ansetts skäligen få tålas utan rätt till ersättning. Vid skälighetsbedömningen avseende hälsenerupturerna har lungförändringarna ansetts vara den grundsjukdom mot vilken biverkningen ska bedömas. – Även fråga om informerat samtycke.
Patienten, född 1956, hade Hepatit C. Under våren 2008 inleddes behandling med interferon. Patienten drabbade då av bl.a. luftrörsbesvär och interferondosen reducerades därför. Vidare sattes antibiotikabehandling in den 9 juni 2008. Det antibiotikum som först getts byttes efter en dag ut mot Tavanic. Under perioden 11–19 juni 2008 drabbades patienten av såväl vänstersidig som högersidig hälseneruptur.
Patienten anförde att han aldrig blivit informerad om biverkningarna i form av lungförändringar och hälseneruptur och menade att biverkningarna, under den tid dessa pågick, varit allvarligare än grundsjukdomen. Han ansåg att biverkningarna skulle vägas mot den sjukdom som behandlingen med det aktuella läkemedlet avsåg och att biverkningarna var av allvarligare art än grundsjukdomen, vilken i första hand var lungförändringarna och i andra hand Hepatit C.
Läkemedelsförsäkringen ansåg att det förelåg samband mellan interferonbehandlingen och lungförändringarna samt mellan behandlingen med Tavanic och hälsenerupturerna. Bolaget menade dock att oavsett om lungförändringarna eller Hepatit C skulle betraktas som grundsjukdom vid skälighetsbedömningen så förelåg inte någon ersättningsbar läkemedelsskada, eftersom grundsjukdomen var av allvarligare art än biverkningarna.
Nämnden gjorde i yttrande den 11 november 2009 följande bedömning.
Under pågående behandling med interferon på grund av Hepatit C insjuknade patienten, som med stor sannolikhet hade en rökningsrelaterad Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL), i en luftvägsinfektion. Det var då rätt att sätta in antibiotika mot den förmodade lunginflammationen.
Nämnden delar Zurichs bedömning att samband föreligger mellan interferonbehandlingen och lungförändringarna samt mellan läkemedelsbehandlingen med Tavanic och besvären i form av hälseneruptur.
Patienten har uppgett att han inte blivit informerad om biverkningarna i form av lungförändringar och hälsenerupturer samt gjort gällande att han i sådant fall skulle ha motsatt sig medicineringen. Ersättningsbestämmelserna innehåller inte något åtagande att lämna ersättning vid brister i den information som lämnas en patient före behandling om de särskilda risker för läkemedelsbiverkningar som kan förekomma. Frågan om hur och i vilken utsträckning patienten informerats före behandlingen har således vid försäkringens tillkomst inte ansetts vara av betydelse för rätten till ersättning. I stället är det själva behandlingen och de biverkningar som eventuellt kan ha uppkommit som ska utredas och bedömas mot bakgrund av ersättningsåtagandet.
Om samband föreligger ska enligt § 5 i de i ärendet aktuella ersättningsbestämmelserna en skälighetsbedömning göras för att avgöra om patienten är berättigad till ersättning. Skälighetsbedömningen innebär att en avvägning görs mellan bl.a. arten och svårhetsgraden av den grundsjukdom som föranlett behandlingen och läkemedelsskadans verkningar. Ju allvarligare grundsjukdomen är, desto svårare biverkningar kan patienten få tåla utan rätt till ersättning. Vid bedömningen ska även beaktas om biverkningarna har varit oförutsedda eller om de har utgjort en kalkylerad risk samt den skadades hälsotillstånd i övrigt.
Patienten hade en allvarlig grundsjukdom i form av Hepatit C. De lungförändringar som uppkom på grund av interferonbehandlingen måste därför skäligen tålas. Mot bakgrund av patientens på grund av interferonbehandlingen nedsatta immunförsvar var det sedan viktigt att snarast behandla de lungkomplikationer patienten drabbades av för att dessa inte skulle utvecklas till ett ännu allvarligare tillstånd. Uppkomsten av hälseneruptur är en väl känd om än sällsynt biverkan till behandling med Tavanic. Vid beaktande av patientens grundsjukdom i form av lungpåverkan och hans hälsotillstånd i övrigt, anser nämnden att hälsenerupturerna, även om de orsakat betydande besvär, skäligen måste tålas.
Nämnden gör därför samma bedömning som Zurich och anser på de skäl som försäkringsbolaget anfört att det inte föreligger någon ersättningsbar läkemedelsskada.
Dnr L2009/0073