Samband har på grund av neuroleptikautlöst dystoni ansetts föreligga inte bara med akuta besvär i tunga, käke och hals utan även med kvarstående käkledsbesvär. Försäkringsbolaget har inte ansetts ha fullgjort sin bevisbörda när det gäller påstående om att de kvarstående besvären saknat samband med läkemedelsskadan.
Patienten, född 1974, fick den 27 april 2001 läkemedlet Esucos på grund av ångest. Den 2 maj 2001 uppsökte hon akutmottagning på grund av kramper i tunga och käke samt i vänster sida av halsen, varvid Esucos sattes ut. Vid uppföljning den 7 maj 2001 konstaterades att patienten förbättrats. Man ställde diagnosen akut neuroleptikautlöst dystoni.
Patienten anmälde som skada de akuta besvär som uppkommit men även kvarstående käkledsbesvär.
Läkemedelsförsäkringen ansåg att det förelåg samband med de akuta besvären men inte med kvarstående besvär med käkledsknakningar, smärta vid tryck och dragning åt höger vid gapning.
Nämnden gjorde i yttrande den 6 mars 2006 följande bedömning.
Zurich har bedömt att patienten har drabbats av en ersättningsbar läkemedelsskada (neuroleptikautlöst dystoni) när hon den 2 maj 2001 fick ett akut krampanfall i tunga, käke och hals. Försäkringsbolaget lämnade därför ersättning för bland annat sveda och värk för en akut sjuktid på tre månader. De käkledsbesvär som patienten har haft efter denna period anser Zurich däremot inte med övervägande sannolikhet vara en följd av läkemedelsskadan.
Patienten framhåller att hon före det akuta krampanfallet inte hade haft några som helst besvär från käkleden och anser därför att även hennes bestående besvär måste vara en följd av den ersättningsbara läkemedelsskadan.
Nämnden konstaterar att det av journalanteckningar, gjorda vid undersökning på odontologiska institutionen på Karolinska Institutet den 16 april 2003 framkommer klara objektiva fynd avseende besvär från käkleden.
Enligt nämndens bedömning har patienten fullgjort sin bevisbörda och visat att en ersättningsbar läkemedelsskada inträffat samt att hon har bestående käkledsbesvär. Zurich har å sin sida bevisbördan – utan bevislättnad – för sitt påstående att patientens besvär efter tre månader inte har samband med den ersättningsbara läkemedelsskadan. Den utredning som presenterats i ärendet ger enligt nämnden inte tillräckligt stöd för att bolagets påstående
skall kunna anses vara styrkt. Zurich bör därför lämna ersättning för de kvarstående käkledsbesvär som föreligger.
Dnr L2005/0081