En patient, som efter behandling med preventivmedel har drabbats av djupa ventromboser vilket orsakat avvikande blodflöde i lilla bäckenet och sannolikt även förhöjt tryck i lungkretsloppet, har på grund av de skador som uppkommit p.g.a. läkemedelsbehandlingen avråtts från graviditet. Detta är i princip att jämställa med sterilitet och därför att anse som en skada av kroppslig art vilken är ersättningsbar enligt läkemedelsförsäkringen.
Patienten, född 1967, påbörjade år 1992 behandling med Desolett i antikonceptionssyfte. I november samma år fick hon först en djup ventrombos i det ena benet och sedan en djup ventrombos i det andra benet. Vid utredning på koagulationsklinik konstaterades att patienten hade en medfödd heterozygot mutation och hon insattes på livslång Waranbehandling. Ventromboserna bedömdes vara läkemedelsutlösta och ersättning lämnades för de skador som uppkommit. De kvarstående besvären bedömdes motsvara 10 procent medicinsk invaliditet. Patienten avråddes från att bli gravid p.g.a. risken för nya tromboser.
Patienten ansåg att det förhållandet att hon inte borde bli gravid borde jämställas med sterilitet och att hon för detta borde ha invaliditetsersättning beräknad på en medicinsk invaliditet om 30 procent.
Läkemedelsförsäkringen konstaterade att det var en kombination av flera orsaker – avvikande blodflöde i lilla bäckenet och ryggen, något förhöjt tryck i lungkretsloppet samt medfödd proppbenägenhet i form av heterozygot APC-resistens och heterozygoti i MTHFR-polyformism avseende mutation 1298 och 677 med lätt homocysteinemi – som var anledningen till att patienten avråtts från att bli gravid. Av dessa orsaker ansågs dock de huvudsakliga skälen vara det avvikande blodflödet, vilket bedömdes bero på de tromboser hon haft, samt det förhöjda trycket i lungkretsloppet, som sannolikt även det berodde på tromboserna. Läkemedelsförsäkringen konstaterade även att risken för proppbildning varit mångdubbelt större vid en graviditet, som med bristande kännedom om patientens medfödda proppbenägenhet inte hade föregåtts av profylaktisk behandling, och att det då kunnat vara fråga om proppar som lett till långt allvarligare skada än de proppar hon haft på grund av läkemedelsbehandlingen. Slutligen menade läkemedelsförsäkringen att det faktum att patienten avråtts från att bli gravid inte var en ”skada” per definition, eftersom hon inte av p-pillerbehandlingen eller tromboserna blivit steril i medicinsk mening, och att det därför inte förelegat någon adekvat kausalitet med läkemedelsskadan.
Nämnden gjorde i yttrande den 13 maj 2005 följande bedömning.
Zurich har bedömt att de två djupa ventromboserna som patienten drabbats av är en ersättningsbar läkemedelsskada samt att invaliditetsgraden är 10 procent. Nämnden har att bedöma om det förhållandet att patienten avråtts från graviditet är att anse som en skada av kroppslig art och om denna i sådant fall är ersättningsbar genom läkemedelsförsäkringen enligt en invaliditetsgrad om 30 procent.
Inledningsvis kan, i enlighet med vad som fastslagits i nämndens yttrande LY 1992:2, konstateras att den omständigheten att en patient avråtts från graviditet i princip är att jämställa med sterilitet och att detta förhållande får anses utgöra en skada av kroppslig art.
Patienten hade en medfödd proppbenägenhet som dock inte innebar någon kontraindikation mot graviditet. Som framgår av utredningen var i stället det huvudsakliga skälet till att patienten avråddes från graviditet det avvikande blodflödet i lilla bäckenet och i ryggen, vilket orsakats av tromboserna, samt det förhöjda trycket i lungkretsloppet, som sannolikt också berott på tromboserna. Det förhållandet att patienten avråtts från graviditet får således anses utgöra en skada som är ersättningsbar enligt läkemedelsförsäkringen. Att det vid en graviditet på grund av patientens proppbenägenhet hade förelegat risk för blodproppar även om läkemedelsskadan inte inträffat, föranleder inte någon annan bedömning, särskilt som det finns möjlighet att minska denna risk och man inte i förväg kan uttala sig om förhållandena i det enskilda fallet.
Patienten har således rätt till ersättning för att hon på grund av uppkomna läkemedelsskador avråtts från att bli gravid. Ersättning bör lämnas för sterilitet, vilket i patientens fall motsvarar en medicinsk invaliditet på 30 procent. Kumulerat med den av Zurich tidigare accepterade invaliditetsgraden på 10 procent blir den totala medicinska invaliditetsgraden 37 procent.
Dnr L2004/0085