Kronisk sinuit och luftvägsinfektion har inte ansetts ha samband med influensavaccin. Vidare har skada på näsans känselnerver och grön starr inte ansetts ha samband med steroidbehandlingar.
Patienten, född 1936, vaccinerades mot influensa 1997. Efter vaccinationen drabbades hon av en mycket långvarig luftvägsinfektion med hosta, tryckkänsla i pannan, lockkänsla för öronen och besvärlig snuva m.m. Hon utvecklade bihåleinflammation och även lunginflammation. På grund av dessa besvär fick hon flera penicillinkurer och behandlades med avsvällande läkemedel, både nässpray och tabletter. Så småningom läkte bihåleinflammationen ut. Hon hade därefter restsymptom med nedsatt smak och lukt. Därefter hade hon recidiverande sinuiter som behandlades med antibiotika, avsvällande medel, cortison och Rhinocort. Besvären diagnosticerades sedermera som kronisk sinuit och rhinit. Patienten angav besvär med skadade känselnerver i näsan samt förhöjt tryck i ögonen (glaukom).
Patienten ansåg att samband förelåg mellan vaccinationen och de efterföljande besvären. Hon konstaterade att hon innan vaccinationen inte haft några liknande besvär men att hon efter denna fått en starkt nedsatt livskvalitet med ständigt molande huvudvärk och rinnande ögon.
Läkemedelsförsäkringen konstaterade att de anmälda skadorna i form av upprepade luftvägsinfektioner och kronisk sinuit inte var några kända biverkningar till influensavaccinet och att biverkningarna inte fanns angivna i FASS. Övervägande sannolikhet för samband ansågs därför inte föreligga.
Beträffande skadade känselnerver i näsan ansåg Läkemedelsförsäkringen att dessa besvär huvudsakligen orsakats av de recidiverande långdragna infektionerna men även kunde bero på det långvariga bruket av näsdroppar och lokal steroidbehandling. Vad gäller anmäld skada i form av glaukom konstaterades att detta var en känd biverkan av steroidbehandling men att denna sjukdom också är mycket vanlig hos medelålders och äldre personer. Övervägande sannolikhet för samband ansågs därför inte heller föreligga mellan dessa besvär och steroidbehanlingen eller användandet av näsdroppar.
Nämnden gjorde i yttrande den 5 juli 2001 följande bedömning.
Den kroniska sinuiten och luftvägsinfektionerna
I detta ärende har nämnden att ta ställning till om användningen av influensavaccinet Vaxigrip är en sannolik skadeorsak med hänsyn till omständigheterna. Kronisk sinuit och luftvägsinfektion är inte kända biverkningar vid användning av Vaxigrip. Det är därför inte en sannolik möjlighet i sig att aktuella besvär orsakats genom användning av influensavaccinet. Således är det inte övervägande sannolikt att patientens kroniska sinuit och luftvägsinfektioner har orsakats genom användning av läkemedlet Vaxigrip. Anmälda besvär utgör därför inte läkemedelsskador i ersättningsbestämmelsernas mening.
Skada på näsans känselnerver
Enligt utredningen i ärendet kan skadan på näsans känselnerver ha orsakats av antingen återkommande långdragna infektioner eller genom användning av avsvällande näsdroppar och lokal steroidbehandling. Enligt nämndens mening är de återkommande långdragna infektionerna den mest sannolika skadeorsaken. Det är således inte övervägande sannolikt att skadan på näsans känselnerver har orsakats genom läkemedelsanvändning. Skadan utgör därför inte en läkemedelsskada i ersättningsbestämmelsernas mening.
Grön starr
Patientens starr kan ha olika uppkomstmekanismer. Den kan i och för sig ha orsakats av de upprepade steroidkurerna. Det är i sådant fall fråga om en mindre vanlig biverkan. Betydligt vanligare är det däremot att personer i patientens åldersgrupp har grön starr eftersom denna sjukdom är vanlig framför allt hos medelålders och äldre människor. Enligt nämndens mening kan läkemedelsanvändningen därför inte anses vara en mer sannolik skadeorsak än någon annan tänkbar förklaring till skadan. Ögonbesvären utgör av denna anledning inte en läkemedelsskada i ersättningsbestämmelsernas mening.
Dnr L2001/0018