« Tillbaka

1999:9

Läkemedels­försäkringens tillämplighet i tiden

Läkemedelsförsäkringen har inte ansetts tillämplig på skador som uppkommit före den 1 juli 1978, eftersom det framstått som högst sannolikt att patienten sökt behandling för skadorna före denna tidpunkt och patienten inte velat lämna den medverkan som behövts för att ge klarhet i denna fråga.

Bakgrund

Patienten, född 1932, som lider av långvarig psykisk sjukdom, anmälde att han till följd av läkemedelsbehandling sedan år 1971 tillfogats ett flertal besvär som gjort honom hjälplös och impotent samt påverkat honom socialt.

Läkemedels­försäkringen

Läkemedels­försäkringen ansåg att eventuella läkemedelsbiverkningar hade uppkommit före den 1 juli 1978. Ersättningskravet hade därför avböjts med stöd av § 20 i ersättningsbestämmelserna för försäkringen.

Nämnden

Nämnden gjorde i yttrande den 17 december 1999 följande bedömning:

Enligt § 20 i ersättningsbestämmelserna för läkemedelsförsäkringen ersätts inte läkemedelsskador som inträffat före den 1 juli 1978. En läkemedelsskada anses ha inträffat när den skadade första gången sökte behandling för sin skada.

Patienten har uppgett att han sedan år 1971 utsatts för behandling med läkemedel i form av tabletter och sprutor och att alla dessa behandlingar medfört värk och annat lidande. Enligt hans uppgifter har han alltså hela tiden tillfogats nya läkemedelsskador. I den mån dessa skador uppkommit efter den 1 juli 1978 omfattas de av försäkringen oavsett när han sökt behandling för dem.

Av patientens uppgifter framgår vidare att han under denna tid fortlöpande behandlats av läkare, under långa perioder vid intagning på sjukhus. När det gäller de läkemedelsskador som enligt hans påstående uppkommit före den 1 juli 1978 framstår det som högst sannolikt att han vid sina läkarkontakter har sökt behandling för dem före denna tidpunkt. Patienten har inte velat lämna den medverkan som behövts för att Läkemedels­försäkringen skulle få tillgång till läkarjournaler som kunnat ge klarhet i denna fråga. På grund av dessa omständigheter är det befogat att utgå från att patienten har sökt sådan behandling (jfr 35 kap. 4 § rättegångsbalken). Försäkringen är alltså inte tilllämplig på dessa läkemedelsskador.

Det anförda innebär sammanfattningsvis att det ankommer på Läkemedels­försäkringen att ta ställning till patientens begäran om ersättning för de läkemedelsskador som enligt hans påstående har uppkommit efter den 1 juli 1978.

Dnr L1998/0024