Bestående rörelserubbningar till följd av läkemedelsbehandling för sömnbesvär och ångest har ansetts vara av sådan art och omfattning att de i jämförelse med grundbesvären inte skäligen bort godtas utan rätt till ersättning.
Patienten, född 1939, hade på grund av ångestsymptom och sömnbesvär behandlats med bland annat Propavan sedan årsskiftet 1983-1984. Vid läkarbesök år 1985 noterades att hon hade ofrivilliga tuggrörelser, lite skakningar och ofrivilliga rörelser med fötterna. Vid återbesök år 1986 misstänktes eventuell biverkan av Propavan, och detta läkemedel sattes ut. Till en början förbättrades besvären, men därefter uppkom tilltagande kraftiga ofrivilliga huvudrörelser m m. Besvären kvarstår fortfarande i form av dyskinesier i ansiktet och i vänster arm.
Patienten ansåg att hennes besvär orsakats av Propavan och att besvären var av sådan omfattning att ersättning skulle utgå.
Läkemedelsförsäkringen ansåg att biverkningarna var av mindre svår karaktär än ett obehandlat grundtillstånd och att de därför skäligen måste godtas utan rätt till ersättning.
Nämnden gjorde i yttrande den 7 november 1990 följande bedömning:
Nämnden anser att patientens ofrivilliga rörelsestörningar i relation till hennes grundbesvär är av sådan art och omfattning att de jämlikt § 5 i ersättningsbestämmelserna inte skäligen bör godtas som en biverkan till medicineringen med Propavan. Ersättningsbar läkemedelsskada föreligger därför.
Dnr 11/1990
(Jfr RFS B:8 1990:6)