Kronisk trombocytopeni som, till skillnad från akut sådan sjukdom, inte är känd som biverkan till antihistamin har ansetts inte med övervägande sannolikhet ha orsakats genom användning av sådant läkemedel.
Patienten, född 1974, behandlades med bl.a. Tavegyl för atopiskt eksem under tiden april 1976 - våren 1980. I december 1978 konstaterades att patienten led av en idiopatisk trombocytopeni purpura.
Patienten, som företräddes av sin mor, var övertygad om att det fanns ett samband mellan Tavegyl- eller Bricanylmedicineringen och hans kroniska trombocytopeni.
Läkemedelsförsäkringen hänsköt - utan att ta ställning till sambands- eller preskriptionsfrågorna - ärendet till nämnden och anförde att tillgängliga uppgifter tydde på att akut trombocytopeni kunde uppkomma efter användning av de aktuella läkemedlen men att det var relativt sällsynt att kronisk trombocytopeni uppkom efter läkemedelsanvändning och osäkert om det förekom efter användning av de aktuella läkemedlen.
Nämnden gjorde i yttrande den 20 november 1986 följande bedömning:
Akut trombocytopeni kan uppkomma efter användning av vissa läkemedel. Sjukdomen kan även drabba unga människor utan samband med någon medicinering. Mot bakgrund av sjukdomens kroniska karaktär i detta fall och då de använda preparaten ej är kända för att framkalla kronisk trombocytopeni, är det i detta ärende ej övervägande sannolikt att patientens sjukdom orsakats av användningen av de aktuella läkemedlen. Ersättningsbar läkemedelsskada föreligger därför inte.
Dnr 8/1986
(Jfr RFS 1978-1989 s. 30)