Blödarsjuka har behandlats med ett faktorkoncentrat som orsakat en HIV- infektion med kroppsliga skador av sådan art och omfattning att de ansetts inte skäligen böra tålas utan rätt till ersättning.
Patienten, född 1939, som lider av blödarsjuka typ A, behandlades profylaktiskt med faktor VIII-preparat sedan sommaren 1969. Mellan år 1979 och oktober 1982 tillfördes han ett sådant preparat av amerikanskt ursprung vilket visat sig sannolikt innehålla AIDS-virus. År 1983 konstaterades viktminskning, problem med avföring och trötthet. I december 1984 framkom att patienten var HTLV-III positiv, dvs. hade HIV.
Läkemedelsförsäkringen anförde att patientens hemofili enligt vedertagna principer måste behandlas med faktor VIII-preparat för att undvika svårare blödningskomplikationer, vilka kan medföra livshotande tillstånd, och att patienten genom denna profylaktiska behandling kunde leva ett så gott som normalt liv. Genom att patienten till följd av ett sådant preparat smittats med AIDS-virus finns en påtaglig risk för att han skall utveckla AIDS. Läkemedelsförsäkringen begärde ett principutlåtande av nämnden i frågan om det förelåg en ersättningsbar läkemedelsskada.
Nämnden gjorde i yttrande den 17 oktober 1985 följande bedömning:
Nämnden delar Konsortiets uppfattning att patientens hemofili nödvändiggjorde behandling med faktor VIII-preparat och att samband föreligger mellan patientens immunförsvarsdefekt med därav följande symtom och behandlingen med det sannolikt virussmittade preparatet. Patienten har nu en kronisk HTLV-III-infektion med svåra somatiska symtom. Med hänsyn till patientens svåra grundsjukdom, vilken nödvändiggjorde behandling med faktor VIII-preparat, är det enligt 5 § i ersättningsbestämmelserna rimligt att han måste godta vissa biverkningar, även om dessa inte hade kunnat förutses. De somatiska skador, som uppkommit i detta fall, är dock av sådan art och omfattning att ersättning för läkemedelsbiverkan skäligen bör utges. Ersättningsbar läkemedelsskada föreligger således.
Dnr 12/1985
(Jfr RFS 1978–1989 s. 36)